Vägen till Abu Dhabi från där jag bor går i utkanterna av städerna Sharjah och Dubai. Det kan vara väldigt besvärligt genom Sharjah på varedagar men om fredagarna går det bra utan hinder. När man sedan kommer in i Dubai vidgar sig vägen från tre till behagliga sju filer i vardera riktningen. Man skall dock veta att det finns ställen där det inte fungerar i alla fall under rusningstrafiken mornar och kvällar.
Nå, nu var det ju fredag med behaglig trafikintensitet, solsken, knappt 30 grader och en behaglig sjöbris. Kan man begära mer? En perfekt dag för en promenad bland blommor och annan utsmyckning på strandpromenaden med kameran i beredskap.
Resan gick bra.
Trafiken i själva Abu Dhabi är dock annorlunda än på andra ställen jag har kört parkeringseländet är bland det värsta jag har sett någonstans; väl i klass med Paris. Man dubbelparkerar. Man parkerar i gatuhörnen. Man kan till och med ibland se bilar parkerade i mitten av gatan; det går ju att köra i båda riktningarna i alla fall.Väl framkommen till strandpromenaden blev besvikelsen stor. I stället för den fantastiska plats jag sett förr fanns ett kilometerlångt plank. Man höll tydligen på med någon slags anläggningsarbete. Ingen försmak på sommaren för er och 19 mil enkel resa i onödan för mig. Det enda jag fick med från Abu Dhabi den här gången var detta märkliga hus. Bilden är tagen från bilen i farten.
Det är här Ibn Battuta mall kommer in. Den ligger i fel ända av Dubai för mig, i det område som kallas Jebel Ali. Jebel betyder berg, så Jebel Ali betyder Alis berg. Jag har dock aldrig sett något berg i närheten även om jag jobbade där i flera år.
Det ligger lite bortom där jag normalt kör nuförtiden. Men när jag passerade ändå kunde jag ju lika bra köra in om. Det finns tre bra anledingar att köra dit.
Den första är miljön. Väl inne liknar det inget annat köpcentum.Ibn Battuta var en uptäcktsresande på 1300 talet. Han var född i Tanger i Tunisien och reste överallt. Han besökte Spanien, Egypten, det som är nuvarande Ryssland, Persien, Indien, Kina med flera länder. Köpcentrat är byggt i avdelningar där inredningen är i stilar symboliserande några av dessa länderna.
Det första man kommer in till är en hall med en åttakantig jättefontän där lejon bär upp två övre basänger.
Därefter går man in i den Tunisiska avdelningen med sina mjuka beiga sandfärger, palmer och stjärnhimmel. Rakt fram ligger skäl nummer två till att gå in just där. 'The coffee bean and the tea leaf' finns också på andra ställen här omkring och det är alltid lika onyttigt men gott att sitta ner med en äppelmuffin och en Black Forest iskaffe med vispgrädde på toppen. Det är en ovana som jag plockade upp för länge sedan i Singapore och har svårt att bli av med. Det var dock första gången i år.
Efter en kort kaffepause var det tid att stiga in i den Egyptiska avdelningen. Färgsättningen är ungefär den samma men väggarna är utsmyckade med Egyptiska figurer.
Här finns en utställning med Ibn Battutas resor och ett invecklat system av sfärer, som användes av forntida vetenskapsmän för att bestämma himlakropparnas rörelser. Med dess hjälp kunde man i förväg räkna ut hur kropparna skulle röra sig och till exempel bestämma tidpunkterna för solens upp och nedgång i förväg. Detta är ju viktigt för muslimer vars bönetider bestäms av solen.
Efter Egypten hoppar vi över två havsvikar och den Arabiska halvön till Persien. Här dominerar hårda ytor av mosaik i blå nyanser men med inslag av sand och brunt. Valven är spetsiga och se på lampan; är den inte fantastisk. Det finns dock inte en enda butik som säljer mattor. Vill man ha en äkta Isfahan får man gå på andra ställen.
Ytterligare österut kommer vi till Indien. Här är det benvitt och stukatur och utsirade valv som gäller även om det finns inslag av rött. Elefanten har sin givna plats. I det här fallet är den utrustad med en märklig korg för passagerare.
Slutligen har vi kommit till Kina. Det är det största torget med en hel djonk. Man har av någon anledning tagit upp et hål genom skrovet och gjort en gång igenom. Den användes bara av lekande barn, men det är kanske det som är meningen. Det kan också vara ett tillträde till scenen som är framför fartyget. Tillsammans med de andra små båtarna och det fantastiska taket har man skapat en skön plats. 
I denhär avdelningen fanns också en utställning om en annan sjöfarare, Zheng He. Han var egentligen Mongol men rövades bort av kineserna i unga år. Han blev så småningom admiral och befälhavare för en ofantlig flotta och gjorde sju långresor bland annat till Indien. Han var ungefär ett halvt sekel senare än Ibn Battuta. Vi kan se en model av vad man tror att hans största fartug såg ut. I samma monter har vi också Columbus fartyg i samma skala.Tredje anledningen att titta in på Ibn Battuta mall? Det finns en ganska välsorterad butik där man kan åtmindstone drömma om ett nytt set klubbor att ersätta de tämligrn antika sakerna jag spelar med. Men det får bli en annan gång.
