Den 17:e maj

Tillbaka till La Boca.

I dag promenerade jag i turistdelarna och i kvarteren omkring i La Boca.

Som synes ar det valdigt turistinriktat med inkastare till matstallena. Det ar faktiskt inget kul alls.

Det sags att tangon uppstod har i La Boca och har var lite uppvisning. De har tva var inte sa
daliga aven om de riktigt duktiga upptrader pa shower och inte pa gatan.

Det ar kul att diskutera tango med Argentinarna. Deras uppfattingar ar sa olika. For en del ar det musiken som ar huvudsaken, for andra ar det lyriken och for andra igen ar det dansen. For mig ar det uppenbarligen dansen, dvs synintrycken som ar viktigast. Jag forstar inte texterna och musiken ar ganska enformig efter en tid aven om dragspelen ar medryckande.

Jag har inte heller hittat nagon har som har hort talas om Jacob Gade.



Nagot kvarter fran turiststraken ser det ut sa har. Kontrasterna ar stora och omradet ar egentligen valdigt nerganget.

Nar jag trottnat pa La Boca, unnade jag mig lite extravaganza och gick pa en av mina favoritrestauranter, Clo Clo, for lunch sa det ar val tid att skriva lite om mat.
Ja, Argentinarna ater biff, och biff, och biff och...
Det ar sant att man kan fa dem nastan hur stora som helst. Den storsta portion jag sett pa en restaurantmeny ar 1250 gram. Vem kan satta i sig det?
Det vanligaste sattet att tillaga notkottet ar att slanga det pa grillen (Parrilla uttalas parillja pa spanska och paricha har). Man gor egentligen inte mycket annat med kottet; ingen marinering och nastan ingen kryddning. De olika styckningsbitarna smakar lite olika och det ar det. Om man bara skall ata grillad mat foredrar jag stycken med lite fett i, for de smakar battre. Man har ocksa en god, valkryddad choriso-korv. Jag vet att vissa lasare inte tycker om korv, men den har ar valkryddad till skilnad fran nastan all annan mat har. Man har ocksa en god blodkorv.
Den andra vardagsmaten ar 'minutas' med variationer. Det ar ett stycke utbankat notkott som lovbiff eller kycklingfille som ar pannerad med brod och friterad. Det smakar ingenting och ar valdigt trakig mat efter nagra ganger.
Den tredje standardmaten ar pasta. Man ater mycket pasta, och tycks foredra de inbakade varianterna, som ravioli och liknande. Min favorit har blivit Sorrentino som ser ut som hattar och innehaller skinka och ost. Serverat med svampsas ar det riktigt gott.
Pa restauranterna kan man fa lite olika saser till kottet. For det mesta ar det standardsaker som svampsas eller liknande, men pa ett stalle fick jag nagot ganska annorlunda namligen en sot rodvinssas med russin till ett kottstycke (fillet) som verkade glacerad. Valdigt sott men gott som omvaxling.
Later det som lyxklagan? Det ar det kanske. Kottet ar fantastisk men hur manga ganger i veckan orkar man ata biff? Dessutom tycks de inte veta vad kryddor ar. Man skall kanske tillaga att i affaren kostar det som vi kallar utskuren biff, dvs benfri, ungefar 55 kronor per kilo. Det ar klart billigare an i UAE nufortiden.
Det finns restauranter som serverar annan mat. Clo Clo ar ett av de stallena. Har kan man fa lite mer sammansatta komponerade ratter. Jag at lax idag med en sas med diverse goda saker i. Applekakan till efterratt var dock inte sa lyckad. Dels envisas man med att servera den med vaniljglass har i Argentina och dels hade de en sas av 'dulce de leche' en kolaliknande sak som bara Argentinare tycker om. A andra sidan alskar de det. De gor tom glass av elandet.
Det finns ocksa andra lite enklare stallen dar man kan fa omvaxling till biffen. Jag har hittat tva olika Irlandska pubbar. I den ena har man engelska lammkottletter med mintsas och i den andra fick jag stekta kycklingbitar med vitlok och rastekt potatis. Valkryddat som omvaxling. Det hor till saken att jag vant mig vid att ata mer kryddad mat an vad som ar vanligt ocksa i Sverige. Fraga Ingrid. Jag far halla igen ordentligt nar jag lagar mat hemma. I UAE far man ju mycket mat med rotter i Indien och Sydostasien, dvs riktig curry och chili.
Jag antar att det kommer att bli tillfallen att aterkomma till amnet mat vid fler tillfallen sa det far vara nog for idag.