Mendoza

Mendoza ar huvudstaden i privinsen med samma namn. Den ligger 110 mil fran La Plata sa det var en bit att kora. Men det ar langhelg sa jag tyckte jag skulle se mig om lite i Argentina. Jag startade vid lunctid i fredags och skall kora tillbaka pa mandag.

Det forsta malet var att se hur langt pampas stracker sig fran Buenos Aires. Jag misslyckades nesligt med det malet pa vagen upp. Efter 60 mil sag det fortfarande ut som strax utanfor BA. Men sedan tog dagsljuset slut sa jag kunde inte se mer. Jag korde ytterligare en och en halv timma innan jag stannade pa ett litet motel. Pa morgonen kunde jag se att jag lamnat Pampas. Efter att ha akt over en liten as kom jag ut pa en ny oandlig slatt fast nu var den buskbevaxt. Det blir alltsa att kolla pa vagen tillbaka.

Att pasera gransen in till provinsen Mendoza var jobbigare an de flesta granspassager i Europa. Forst fick man betala en tull pa ungefar tre kronor. Det var ju overkommligt i ett land med manga vagtullar. Sedan fick man ga av bilen och oppna bagageluckan for inspektion. Jag vet inte vad det ar, som man inte far ta med sig. Uppenbarligen hade jag det inte for jag fick passera utan nagra forklaringar pa spanska. Till sist fick man kora genom ett desinficeringsbad med bilen. Nastan som i Australien dar de fragade om man hade fler skor med sig an dem man hade pa sig.

Provinsen Mendoza ar den storsta vinregionen i Argentina. Sa det var ju en ytterligare god anledning att aka dit. Pa lordagskvallen blev det ett besok i en vinbar for att prova det goda. Jag hade tur for pa lordagar hade de 50% rabatt pa en del av sortimentet serverat per glas. Desutom traffade jag pa och bojade prata med en av agarna som testade viner sa jag fick nagra extra smakprov av det basta de hade. Jag har bara kopt tva flaskor och de kommer snart att ta slut sa det ar inte lont att tro pa smakprov.

Tidigare pa lordagen gick jag en svang pa stan och rakade komma forbi en folkdansuppvisning pa gagatan. Dansen gick i tre fjardedels takt och flickornas rorelser liknade Wienervals en hel del. Killarna skulle vara virituoser pa att stampa ocksa med utsidan av sina hogklackade stovlar.

Traditionen var uppenbarligen levande for det var flera i publiken som deltog. Detta var ett av de fa tillfallen jag saknat en videokamera.

Det storsta skalet till att sitta sa manga timmar i bilen var anda det har.

Plotsligt var de bara dar. Los Andes. Det har kants som ett maste att komma till Anderna och se en liten del av dem nar man ar i Sydamerika. Bara namnet har ju en viss dragning. Sa sondagen har anvants till en tur in i bergen nastan till gransen till Chile. Det finns namligen en turistattraktion inte sa langt darifran som heter Puente del Inca eller Incabron.

Berget har formats till en bro over vattnet som strommar fram i sin fara. Dessutom har man tydligen for lange sedan byggt nagot dar som sedermera har fatt forfalla. Dar fanns ocksa en jarnvagsstation till en jarnvag som sedan lange ar nerlaggd.

For att ingen skall tro att en attraktion kan bara vara det far jag val motvilligt ta med ett kort till.

Jag aterkommer med hur langt Pampas stracker sig men Evert Taube hade fel. Det ar inte manga hundra mil. Men grona ar de. Och langtrakiga nar man kor. Det goda ar att vagen ar rak, man har flera kilometers sikt och trafiken ar gles sa det ar latt att kora om langtradarna.